Jag har en kronisk sjukdom. Det är verkligen så. Att jag har det. Att jag alltid kommer ha den här sjukdomen. Det som är det värsta är att den även är ärftlig. Det är 25% risk att mina barn har sjukdomen. Jag har psoriasis och jag tänkte berätta om min erfarenhet och upplevelse av att leva med sjukdomen så här långt. Vi börjar från början. Vad som hände fram till att jag blev diagnostiserad.

 

Jag var 21 år gammal när jag första gången fick ett psoriasisutslag. Det var på höger överarm och stort som en enkrona (den gamla sorten). Röd, hård och torr men kliade inte. På vårdcentralen sa de att det förmodligen var ett vanligt eksem. De lade på en stark kortisonsalva och ett tjockt genomskinligt plåster som skulle sitta på i några dagar. Utslaget försvann men efter någon månad kom det tillbaka. Samma procedur på vårdcentralen med samma resultat. Sen fick jag tillbaka utslaget igen, men den här gången hade det sällskap av ett likadant på vänster överarm och ett på magen. Nu var de på vårdcentralen lite fundersamma. Någon föreslog ringorm och en annan sa psoriasis. Jag som hatar utslag och likställde psoriasis med spetälska i mitt huvud hade inte en tanke på att det kunde vara det. Samtidigt som jagar klart blev orolig. Varför hade jag oförklarliga utslag som inte bara kom tillbaka, men som verkade föröka sig också? 

 

De tog bilder på utslagen och skickade till hudläkare på sjukhuset. Jag fick remiss och några månader senare träffade jag en hudläkare. Hon trodde det var vanliga eksem och förklarade att det finns så många olika orsaker till att man får eksem så det gick sällan att veta säkert varför. Men hon skrev ut kortisonsalva som jag skulle smörja med. Jag minns tyvärr inte vilken sort.

Jag smörjade de små utslagen och de försvann igen.

 

Nu flyttar vi ner till Lund för att studera och nu får jag fler utslag. Det kommer tillbaka på överarmarna och jag får även i hårfästet på pannan och i underlivet. Ett telefonsamtal med min hudläkare och jag får nya kortisonsalvor utskrivna som ska användas i hårfästet respektive underlivet. Hon rekommenderar även att använda fungoral mjällschampo för hårbottnen och miniderm mjukgörande salva på kroppen. Jag smörjar varje dag men utslagen blir sakta värre och värre. Dels att de breder ut sig men också att det kommer fler utslag. Jag får på vaderna, det sprider sig över hela pannan och längs med ena kinden, under brösten, större delar av underlivet, hårbottnen. Och nu kliar det. 

Jag inser att jag behöver hjälp och ser till att få tid hos en hudläkare på universitetssjukhuset i Lund. Hon säger att hon misstänker psoriasis, men jag har för små utslag för att ta hudprov. Men hon är riktigt missnöjd med vilka smörjor och råd som jag fick av min första hudläkare. Hon skriver ut helt andra smörjor. Dessa minns jag. Protopic till ansiktet, pevisone till underlivet, daivobet till kroppen och xamiol till hårbottnen. Och sen Canoderm mjukgörande. Jag smörjar enligt noggrant nedtrappningsschema (varje dag i fyra veckor, varannan dag i två veckor, två ggr i veckan i två veckor). Vad händer? Utslagen blir mindre, en del försvinner. Men när jag slutar smörja kommer de tillbaka. Och blir värre, större och fler. Så jag börjar smörja igen. Varje dag för att göra livet så drägligt som möjligt. Nu börjar jag få lite panik. Hur ska det här sluta? Vad är det för utslag egentligen? För att bli tagen på allvar slutar jag helt med mina smörjor när jag får tid för återbesök så utslagen är riktigt röda och arga nästa gång jag träffar hudläkaren. Nu säger hon att de kan ta hudprov för att se om det är psoriasis. De tar bort en bit av ett utslag som sitter precis i vecket mellan rumpan och låret. Jag med mitt dåliga läkekött blöder massor. Några veckor senare får jag ett telefonsamtal. Psoriasis. Jag kommer aldrig glömma det där samtalet. När jag gick mellan föreläsningssalarna. Nej, det är ingen dödsdom. Men att få veta att jag har en kronisk sjukdom. En sjukdom som ger utslag över hela kroppen. Och jag som alltid har hatar utslag. Ironiskt. Tack för den. Det här var för ungefär nio år sen. 

 

Fortsättning följer om utvecklingen av min psoriasis och hur den påverkar mitt liv.